Jannices blogg

I morse när jag käkade frukost kändes
det rätt tomt och ensamt här hemma.
Robban sov och Max var hos sin famor
& farfar. Så då slog det mig...vart är Flisan?


Vände upp och ner på hela huset, letade
på alla ställen jag vet hon brukar sova på.
Men ingen Flisan. Ropade och lockade.

Ingen Flisan kom och ingen kom när jag
ropade ute heller...

Hon brukar i normala fall bara vara ute
typ 15min om ens det, så klart var jag
orolig när hon varit ute över 12 timmar.


Iallafall for jag i väg på jobbet, ringde hem
nån gång under dagen för att kolla om hon
dykt upp, men inte det. Har haft en klump
i både magen och halsen hela dagen. Olika
scenarion har spelats upp i mitt huvud om hur
rädd och ensam hon måste vara, eller om
hon rentav var död?

Hemma från jobbet knatar jag över till några
grannar för att höra om dom sett våran lilla
misse, men inte hade någon gjort det så klart.

Så jag börjar gå över bakgården våran mot skogen
och ropar efter henne. Då hör jag nått. Kollar runt
och upp i alla träd, ingen katt. Ropar igen. Där är
hon, inne i garaget och klöser på rutorna och jamar
massor. Tror ni jag blev lite glad? :) 

Så alltså måste hon ha smitit in i går kväll när jag var
ut för att hämta lite verktyg. Tanken slog mig aldrig att
hon ens kunde ha vara därinne av alla ställen. Så med
Flisan åter funnen är mitt humör åter på det normala. :)


Så till nått annat trevligt.

Min lampa som jag så fint har fixat upp.